Att spara i fonder är ett bra första steg till att börja investera pengar. Du sparar då automatiskt i flera värdepapper som väljs ut av en fondförvaltare. Foto: Ground Picture/Shutterstock.com
Att spara i fonder är ett bra och enkelt sätt att få pengarna att växa. Fonder har lägre risk än aktier, så det passar bra för dig som vill vara lite mer försiktig med dina pengar. Eller så kan det vara ett bra komplement till aktiesparande. Här kan du lära dig grunderna om fonder och få tips på hur du kommer igång.
Vad är en fond?
En fond är i princip en samling av olika värdepapper. Den kan bestå av till exempel aktier, räntebärande värdepapper eller en blandning av dessa. Fonder kan också rikta in sig på särskilda branscher, marknader eller regioner.
Den som väljer ut vilka värdepapper som ska finnas i fonden kallas för en fondförvaltare. När du investerar i en fond blir du indirekt delägare i de värdepapper som finns i fonden. Men i stället för att själv välja vilka värdepapper du ska investera i låter du fondförvaltaren göra det.
Fördelar och nackdelar med fonder
En stor fördel med fonder är att du själv inte behöver ha så stor kunskap om aktier eller hur marknaden ser ut. I stället lämnar du över ansvaret till en fondförvaltare som är expert på den marknad som fonden riktar in sig på. Fondförvaltaren jobbar dagligen med att analysera företag, marknader, räntor och prognoser.
En annan fördel är att fonder inte innebär en lika hög risk som aktier. Det är alltså lägre risk för att du förlorar pengar på fonder. Men det innebär också att fonder inte har lika hög avkastning som enskilda aktier. Det skulle vi säga är den största nackdelen med fonder.
Fördelar
- Bra riskspridning
- Du får hjälp av experter
- Ingen courtageavgift
Nackdelar
- Löpande förvaltningsavgift
- Ingen utdelning
- Lägre historisk avkastning än aktier
Olika typer av fonder
Det finns olika typer av fonder, och här nedanför går vi kort igenom vad de innebär.
- Aktiefonder. Den här typen av fonder består, precis som det låter, av aktier. Det innebär att de också har högst risk av alla fondtyper. Men det innebär också en högre förväntad avkastning.
- Räntefonder. I denna fondtyp placeras pengarna i räntebärande värdepapper, till exempel olika typer av obligationer. Det finns korta och långa räntefonder. Båda typerna av räntefonder har låg risk, men korta räntefonder har lägre risk än långa räntefonder.
- Blandfonder. Blandfonder innehåller både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan de olika värdepappren skiljer sig mellan fonder och kan även förändras över tid. Ofta finns fördelningen av de olika innehaven i fondens beskrivning.
- Hedgefonder. Denna typ av fond kan se ut på många olika sätt, och har därför ingen tydlig definition. Syftet med hedgefonder är att minska risken att förlora pengar (man vill ”sätta upp en häck” runt sitt sparande). Ofta är målet med en hedgefond att den aldrig ska minska i värde.
- Indexfonder. Målet med en indexfond är som namnet antyder att följa ett index. Den följer helt enkelt börsens utveckling. Den kan alltså aldrig ”slå” börsen, men är i gengäld en typ av fond med låg risk.
- Fond-i-fonder. Den här typen av fond investerar i andra fonder i stället för andra värdepapper. Fördelen med fond-i-fonder är att man får en bred riskspridning. Dock kan avgifterna bli höga, eftersom det både finns förvaltningsavgifter för fond-i-fonden och de underliggande fonderna.
Vilken typ av fond ska man välja?
Efter denna genomgång är det inte så konstigt om du undrar ”Men vilka typer av fonder ska jag investera i då?” Och det är ju inte så lätt för oss att svara på eftersom det till exempel beror på hur stor risk du är beredd att ta.
Men det vi kan säga är att de vanligaste fondtyperna är de tre första i listan: aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Generellt är det bra att sprida ut risken, så det bästa är att spara i både aktie- och räntefonder.
Tips! Välj åtminstone 2–3 fonder att spara i till en början. Sprid ut risken genom att välja fonder med olika inriktning, till exempel olika branscher eller regioner.
Vilken risknivå du vill ha avgör fördelningen mellan aktier och fonder. Planerar du att spara under lång tid, över 10 år, kan du absolut ha största delen av ditt innehav i aktiefonder. Men vill du ha lägre risk bör du främst satsa på räntefonder.
Vilken typ av konto ska jag använda?
Du kan inte investera i fonder med ett vanligt bankkonto, utan du behöver en annan typ av konto. Man kan säga att det krävs som ett ”skal” att lägga fonderna i. Det finns lite olika skal att använda, och du kan läsa om de olika kontotyperna här nedanför.
Investeringssparkonto (ISK)
Det absolut vanligaste sättet att spara i aktier och fonder i dag är ett så kallat investeringssparkonto, som ofta förkortas ISK. Det är väldigt enkelt att spara i ett ISK eftersom du inte behöver deklarera dina fondaffärer. Dessutom är det väldigt billigt eftersom du bara betalar en låg schablonskatt. Har man fonderna i en fonddepå måste man i stället betala 30 procent skatt på vinsten.
Kapitalförsäkring
En kapitalförsäkring har vissa likheter med ISK, till exempel att man även i den här sparformen betalar en schablonskatt. Men det finns också en del skillnader.
Kapitalförsäkring har ofta en viss bindningstid. När bindningstiden är slut kan du välja hur du vill att pengarna ska betalas ut. Du kan ta ut pengarna som en klumpsumma, men du kan också välja att få pengarna utbetalda löpande under en viss period. En kapitalförsäkring kan därför fungera bra som pensionssparande.
Något annat som utmärker en kapitalförsäkring är att du kan utse en förmånstagare som får pengarna en viss tidpunkt som du bestämmer. Därför kan det vara ett bra sätt att spara till ett barn eller barnbarn.
Fonddepå
En fonddepå fungerar i princip som ett ISK, men skattereglerna skiljer sig åt. För fonder betalar du en fondskatt på 0,12 procent av fondandelarnas värde i början av varje år. Säljer du fonder och går med vinst måste du skatta 30 procent av vinsten.
Fördelen med en fonddepå är att om du har sålt fonder med förlust så får du kvitta vinsterna mot förlusterna. Har du gått med mer förlust än vinst behöver du inte betala någon skatt. Så är inte fallet med ett ISK, då måste du betala schablonskatten oavsett om du har gått med vinst eller förlust.
Så kommer du igång med att spara i fonder
- Öppna ett konto att lägga dina fonder i. Vi rekommenderar att du startar ett ISK hos till exempel Avanza, Nordnet eller SAVR.
- Sätt in pengar på kontot så att du kan köpa dina första fonder.
- Köp de fonder du vill ha. Det här gör du ofta mycket enkelt i appen eller på hemsidan. Du går in på fonden du vill köpa, skriver in hur mycket du vill handla för och trycker på Köp.
- Hos vissa banker kan du ordna ett automatiskt månadssparande så att det garanterat förs över pengar till fonderna varje månad.
Frågor och svar om att spara i fonder
En fördel med fonder är att det är ett förhållandevis tryggt sparsätt jämfört med aktier. Eftersom fonder består av flera värdepapper ger det också en bra riskspridning. Det passar också väldigt bra att månadsspara i fonder.
Ja, det finns alltid en viss risk att förlora pengar när man investerar på börsen. Däremot har marknaden alltid gått uppåt ur ett historiskt perspektiv. Men du bör se till att ha en buffert som du är bekväm med innan du börjar investera i fonder.
Det är absolut värt att spara i fonder. Historiskt sett har fonder gjort att pengarnas värde ökar över tid. Det är mer värt att spara i fonder än på ett vanligt sparkonto.
Nej, du kan inte bli skyldig pengar genom att spara i fonder. Du kan inte förlora mer än vad du har investerat.
Det bästa är förstås att köpa fonder i nedgång och sälja när de är värda som mest. Men det är väldigt svårt att tajma marknaden på det sättet. För del flesta fungerar bra att månadsspara regelbundet. Gör du det under flera år balanseras det automatiskt, så att du ibland köper i nedgång och ibland i uppgång.
